Ett rop på hjälp?

Jag antar att det första inlägget alltid är svårast. Men å andra sidan, så har ingen någonsin sagt att det är enkelt att blogga, eller hur? Jag kommer till att använda min blogg, likt många andra, till att skriva av mig. Vare sig det gäller om jag är glad eller ledsen, vad min dag har gått ut på eller om det kanske till och med kommer lite poesi, så kommer det att dyka upp här. Jag ska försöka skriva varje dag, men det känns ännu ganska osäkert att det kommer förbli så.

På senaste tiden så har jag känt mig ganska deprimerad, faktiskt. Jag kan inte sätta mitt finger på någon som helst anledning just nu, men har bara varit riktig nere. Det hände till och med att musiken för någon dag sen inte piggade upp mig, och då är det riktigt allvarligt, då musiken alltid har gjort mig på bättre humör när jag har mått dåligt och liknande. Det har inte blivit av att jag har skrivit av mig i någon poesiform på ett bra tag, men jag antar att det kommer det med. Tills vidare får jag väl skriva in lite äldre texter, så folk hänger med lite i kretsarna.

Bortsett från skrivandet, så sitter jag just nu och lyssnar på D'espairsRay's samlingsalbum Immortal. Mycket bra band må jag säga. Även om "vanlig" metal är mera min stil, så ligger visual kei väldigt varmt om hjärtat det med. X-Japan, Miyavi, An cafe, Dir en Grey, D'espairsRay... I just love it. För att vara helt ärlig, så vet jag inte vart jag hade varit idag utan min musik. Om jag hade levt eller varit död, bott hemma eller på hem, eller kanske till och med suttit på något psykhem, det vet jag inte. Jag tänker inte utelämna de få vänner jag har som också har hjälpt mig, men musiken har som sagt underlättat en hel del.

Jag måste även börja ta mig själv i kragen och börja få i ordning på allting som står på min att göra-lista. Man kommer ingen vart genom att bara sitta och klaga på sig själv, har jag märkt nu i efterhand. Jag behöver en egen lägenhet, körkort, bil. Jag sitter även och funderar på om jag ska börja söka jobb efter mina 18 år är fyllda, och nöja mig med skitjobb då jag saknar utbildning, eller om jag ska kolla upp om det finns platser på en sån där lärlingslinje på ett gymnasium, så jag får chansen till att både jobba upp mina betyg, och syssla med det du hade gjort i en annars helt vanlig gymnasielinje. Det återstår att se, jag kan i vilket fall inte börja nu såhär sent. Den nya terminen börjar ju imorgon, när det kommer till förstaårseleverna. Så jag får ta och kontakta någon på Törnströmska, Chapman eller Ehrensvärdska och se om det finns någon lärlingslinje jag kan få börja på efter vinterlovet senare.

Hur som helst! Även om detta slutade med att vara en väldigt kort text, så kändes det ändå väldigt bra att få ut lite av det man hade på hjärtat. En del komma skall, självklart, men för idag räcker det här. Tack till er som läser, och kommentera gärna om ni känner för det. - God kväll